lakattis

Jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig. Men sa latt anda att komma hit. Till skillnad fran Frankrike for manga eviga ar sedan. Det talades ett sprak dar det inte verkade existera nagot mellanrum mellan orden och hur jag an forsokte fastande orden langt nere i gommen. Jag ville sa garna tala, det fanns sa mycket jag ville saga, sa manga dispyter med barnen som jag hett eftertraktade att fa vinna. Icke. De vann dispyterna, jag svor pa svenska.

Har i detta regniga land galler det mest att titta at ratt hall. Engelskmannen som kontinenten  fransmannen glomde. Jag rostar pa hoger. Hur ska jag annars veta var jag ska titta? Resultatet blir att jag tittar lite at vanster, at hoger, lite upp och lite ner och lite mitt emellan. En oarbetad teknik med andra ord.

Idag vinner jag latt en dispyt pa franska ( jo da ) och kan fler an tio ordsprak . Talar hellre franska an engelska och svar bara pa svenska da jag ar riktigt irriterad.

Det galler att se upp. I denna metropol vimlar det av folk fran l'hexagone  och vill jag inte avsloja min svenska identitet latsas jag att jag ar fransyska. Bra va!