Jag åker snart. På torsdag blir jag Erasmus-student på heltid. Det sägs att det är fantastiskt roligt, berikande, innehållsrikt, spännande och lärorikt att vara just Erasmus-student. Jag hoppas det. Ändå är jag ärlig och skriver att ja, jag är rädd. Det är Sverra  också. Ja, Sverker alltså. Mitt resesällskap. En mycket sympatisk ung man som är hungrig på livet. En riktig läckerbit som vill upptäcka världen med sina egna stora ögon och mysa på de franska alptopparnas soldränkta  terasser, äta på pittoreska restauranter och spana på andra små gröna damer. Det finns dock ett problem. Har ännu inte vågat berätta för honom än. Men dit vi ska är han en riktig delikatess. Alltså inte bara att vila ögonen på, utan dessutom att sätta tänderna i. Bokstavligt talat. Sverra är ju ganska så naiv, om ni frågar mig. Han kan ha vissa attitydproblem ibland. Jag ska nog få ner honom på jorden. Men hur ska jag kunna berätta?



Djur: En grön groda
Namn: Sverker (men kallas "Sverra")
Ålder: 6 år
Civilstånd: Singel  (frågar du Sverra själv svarar han " varierande...jag är ju en player")

Språk: svenska ( för att charma damerna menar han att hans exemplariska kroppspråk får damerna att falla innan han hinner bjuda dem på en drink, något annat språk än detta behöver han inte.

Favoritdrink: nej, nej,nej, kommer inte på fråga. Sverra har festat konstant sen jag tog studenten för sex år sen och lämnade honom ensam hemma. När katten är borta ...

Detta glömmer Sverra inte att packa i sin ryggsäck: hudlotion och minttabletter

Intressen: Svårt. Har ännu inte så många intressen, då han suttit  ensam med sin vodkaflaska på en bokhylla i sex år. Han lär bli farlig...

Dold talang: kan läsa baklänges

Sverker charmade Vibeke och njöt av att äntligen komma till Uppsala, om än bara på kortvisit.